När Noah var 3 veckor gammal åkte vi in till barnakuten första gången då han hade 39,4 graders feber. Det var verkligen hemskt att se honom så svag och trött och aldrig förr har jag upplevt en sån känsla av oro. Efter olika prover visade det sig att han hade en sänka på 200 och en kraftig urinvägsinfektion. Vi blev inlagda på avdelning grön och det var inte så jag hade föreställt mig att fira min första morsdag. Vi fick komma hem efter 3dagar med fortsatt antibiotika och väntan på kallelse för olika undersökningar. Dem misstänkte att han kunde ha något som heter reflux. Det betyder att hans urinvägar är utvidgade och där samlas urin som bildar bakterier.
Dem har gjort ett flertal ultraljud, röntgen och kontraströntgen. När vi var inne på dagbarnvården för en vanlig undersökning tyckte jag att han kändes varm och han verkade även trött så jag bad dem ta en temp på honom. Då hade han 38,6 så vi förstod att han hade fått tillbaka sin infektion. Vi blev inlagda igen och samma dag fick vi hans dom. Alla undersökningarna visade att han har mindre än 10% funktion i hans högra njure och en reflux i grad 5 av 5, hans vänstra njure hade en bra funktion men en reflux i grad 4 av 5. Läkaren började prata om att operera bort hans njure och även att det var oroväckande att där var fel på den vänstra. Jag kände hur paniken kom i kroppen och tårarna var omöjliga att hålla tillbaka. Och alla frågor som dök upp i huvudet... Vad händer nu? Hur mår han? Är det mitt fel? Kunde jag gjort något annorlunda? Även tankar som man aldrig får tänka dök upp och det kändes som att hela vår värld rasade. Det absolut värsta i livet måste vara när ens barn inte mår bra. Det viktigaste vi har i livet <3
Vi kom hem med en kateter som han har för att hålla urinen borta från hans njurar. Vi vill absolut inte att han ska få fler infektioner då det kan försämra hans vänstra njure i väntan på kallelse till Lunds lasarett. Där gjordes ytterligare ultraljud och kontraströntgen. Vi fick träffa en jättebra läkare som hade positiva nyheter! Katetern som han hade haft i 12 dagar hade hjälpt! Den högra njuren var fortfarande svag, en njure i Noahs ålder ska vara 5*5 cm men hans är 5cm lång men bara 1,5cm bred, dem goda nyheterna var att hans vänstra njure var nästan 7*7cm. Den har alltså redan börjat göra jobbet för den högra trotts att även den har en reflux. Det var så oerhört skönt att höra! Det går på rätt håll!! Vi kom hem ifrån Lund i tisdags och nu ska han ha kateter ända till slutet på augusti då vi ska göra nya undersökningar och se om den högra njuren har fått upp sin funktion. Annars blir det att operera bort den och hur hemskt det än låter kommer han kunna leva ett fullt normalt liv med bara en. Det är så fantastiskt hur vår kropp fungerar!
Läkaren sa att man borde göra en film om mig och Fredrik om hur man som förälder borde reagera. Hon tyckte det var så skönt att vi var så positiva och samarbetsvilliga! Och är det något jag och Fredrik har bestämt oss för är det att vara positiva! Det måste vi vara för Noahs skull och vi kan inte gå och vara ledsna hela tiden, vi måste vara starka tillsammans och leva som vanligt! Jag är 200% säker på att detta kommer gå bra, det finns inga andra alternativ! Det viktigaste för oss nu är att Noah inte har ont någonstans och han är så liten att han aldrig kommer komma ihåg något av det här! Vår älskade lilla prins <3
